God morgon hela Sverige

Sluggo tillhör den här veckan "Första Skiftet". Det innebär att han och fem andra pensionärer tillhör de lyckliga som får hjälp att komma upp tidigt på morgonen. En lyx bland gamla människor som alltid vaknar tidigt och inte tycker om att ligga kvar och vänta i sängen. Nackdelen med "Första skiftet" är att de bäddas ner först av alla, redan klockan sex på eftermiddagen.

Han går med korta, lite staplande, steg längs korridoren mot dagrummet.

   – Man får glädja sig för det lilla, säger han till biträdet, får man inte se på TV-filmerna på kvällen får man hålla till godo med God Morgon Sverige på TV1.

När Sluggo kommer fram till dagrummet hittar han Alfred på plats framför TV:n. Alfred är klädd i sina vanliga opressade och blankslitna grå byxor. Genom den översta oknäppta knappen i den blekblå skjortan skymtar en urtvättad svart T-tröja fram.

De två är varandras motsatser. Sluggo går klädd i välsittande kläder. För dagen har han valt bruna välpressade byxor och vit skjorta med fluga. Dessutom är han välkammad och välrakad och luktar rakvatten.

Alfreds tunna hår spretar som vanligt okammat runt flinten. 

   – Vad pratar de om, frågar Sluggo

   – De en sådan där soffkommité, svarar Alfred.

   – Soffkommitté? Va e de? rimmar Sluggo.

   – Folk som mot betalning sitter och tycker till om saker och ting.

   – Aha, och vad tycker de om idag?

   – Den unge spolingen du ser har anmält något om dagis eller förskola och nu diskuterar de hur dålig vår barnomsorg är.

   – Vad är det för människa som pratar nu?

   – Det är en minister av något slag.

   – Vadå för minister?

   – Ingen aning.

   – Men hur vet du att det är en minister?

   – Varje gång hon pratar betonar hon jag mer än andra ord.